Medan(s)

Det var ett tag sedan jag kom med grammatiktips.

Jag har märkt att det är många som skriver medans. Vi säger så men man skriver inte så. Har man stavnings- och grammatikkontroll i webbläraren ser man när ord blir understrukna och vet då att det ordet på något sätt är fel (vissa ord kan vara understrukna utan att vara fel).

För att få det rätt ska man skriva medan istället för medans.

Det var allt jag hade, ha en bra dag!

Vilket ska det vara?

Jag läste tack vare innan och kom och tänka på på grund av och alla förstår inte vilket man använder vid vilket tillfälle men det har jag fått förklarat för mig så det kommer ni få reda på här. Jag försöker hålla mig kortfattad.

Tack vare använder man när det är något positivt.
Exempel: "Tack vare dig tog jag inte självmord."
"Tack vare den fantastiska hjälpen blev arbetet klart i tid."

På grund av använder man när det är något negativt.
Exempel: "På grund av dig tog hon självmord. Det var ditt fel!"
"Det var på grund av de urusla arbetarna som arbetet inte blev klart i tid"
"På grund av vattenläckan hade vi inget vatten i går."

Hoppas ni förstår det där nu, om ni inte redan har gjort det innan.

Jag skulle ta kort på mamma som gick bakom mig men tog kort på trädtopparna istället.

Skriv i Word

Jag kom på en sak när jag satt och skrev förra inlägget. Jag är ju en sådan perfektionist när det gäller att stava rätt och skriva rätt så jag vill inte att det står fel någon stans.

Jag kom på det att man kan skriva sitt inlägg i word och sedan kopiera (Ctrl + C) eller klippa ut texten för att sedan klistra in (Ctrl + V) den i ett sprillans nytt inlägg.

I word rättas mina "dte" automatiskt och man får automatiskt stor bokstav efter att ha gjort en punkt (efter att man skrivit första ordet och gjort mellanslag). Väldigt smart tycker jag. Själv tycker jag att jag skriver så bra att jag inte behöver göra på det sättet. Det skulle i och för sig vara bra med alla mina "dte" som blir när jag ska skriva "det". De rättar jag ju förstås (oftast, om jag inte missar något).

God Natt med er!

Brist på rubriker och avslutningsord

Tänk er en rubrik. En riktigt tråkig rubrik eller en rubrik som förekommer ofta. Det blir oftast veckodagarna som blir rubriker. Såsom Måndag, Onsdag, Lördag och Fredag. Hur kul är det? Lockar det någon? Det beror ju såklart också på vem som äger bloggen också. Det är egentligen inte rubriken som avgör om en läsare läser bloggen, det är oftast hur bloggen ser ut, vem som driver den och vad som skrivs och såklart hur ofta den uppdateras. Nu talar jag mest för mig själv, för jag vet inte riktigt hur ni tycker. Vad tycker ni, vad avgör om ni läser en blogg eller inte?

Tänk er nu en riktigt bra rubrik. Vad är en bra rubrik för er? En rubrik som innehåller ordet Sex eller dylikt kanske intresserar många. Varför skulle man skriva Sex som rubrik om inte ens inlägget handlar om just sex? Ingen mening med att skriva en sådan rubrik då.

En rubrik (nu tjatar jag ut ordet, det låter väldigt roligt nu när jag säger det i mitt huvud. Rubrik, rubrik, rubrik) för mig är en rubrik som beskriver vad inlägget handlar om. Typ som rubriken jag har för detta inlägget. (Nu har det inte riktigt börjat handla om det ännu men det kommer jag till strax.) En rubrik kan också vara ett citat eller dylikt. Någonting från en låt, som läsarna förstår. En rubrik är väl till för att läsarna ska förstå vad inlägget handlar om, eller hur?

Rubriker som inte beskriver inlägget eller har med det att göra är inte heller så bra. Till exempel: "...", "tfgr" eller "Här skulle det varit en rubrik". Inte så kul va?



Brist på rubriker är inte kul alls. Hur gör man när man inte kommer på en rubrik? Skriver man till en rubrik enligt de dåliga exemplen ovan den horisontella linjen? Nepp, det tycker inte jag. Ta ett citat ur texten och använd " före och efter citatet (ex: "En rubrik som innehåller ordet sex..."). Ni behöver inte avsluta meningen men i detta fallet funkar punkterna utmärkt :) Oh, där gav jag mig själv ett tips :D



Brist på avslutningsord/avslutningsfraser kan vara väldigt jobbigt för mig. Jag tycker att "Hej då" är lite tråkigt efter varje inlägg. Jag vill ha lite nya avslutningsfraser/avslutningsord emellanåt. Någon som har lite tips?

Tjoho! (tråkigt avslutningsord, sorry)

Sveriges Vaddå?

Tja! Jag har upptäckt ett fel på Juicen! Kolla själva:



OMTYCKTASTE!?

Jag började skratta när jag såg det där, Haha!

Jag skulle nog skrivit MEST OMTYCKTA!

Haha! Lågt!

Nu vet jag!

Hej hej hej hej hej! Nu vet jag!

Jag skrev ju för att tag sedan att jag inte tyckte om att folk skriver dom och att man ska skriva de och dem. På svenskan i onsdags så fick vi reda på hur man ska tänka, och jag tänker hjälpa er med det.

Jag läste på en tjejs blogg (jag nämner inte vems för då lär hon mörda mig för hon tycker att jag ska bli svenskalärare bara för att jag rättar folk. Pappa sa luggit en gång (småländska) och då rättade jag honom med legat (som det heter på vanlig svenska). Nu vet hon nog vem hon är och vissa andra kanske vet det också, nu sa jag kanske för mycket) och på den stod det dem på fel ställe och det gillas inte. Jag brukade kommentera hennes fel på hennes bilddagbok och hon blev väldigt förbannad så nu har jag slutat med det. Men jag stör mig fortfarande på saker.

Tillbaka till när man ska använda de och dem.

Exempel kommer: Dom äter morot = FEL! (i alla fall när man skriver)

De kan motsvaras med Jag, du, han, hon osv.          Dem kan motsvaras med Mig, dig, honom, henne osv.

Tänk er då att skriva: Dem äter morot = Mig äter morot/Honom äter morot/Dig äter morot. Låter det rätt? Nej, det tycker inte jag heller. Dem äter morot
Då låter det ju bättre med: De äter morot = Jag äter morot/Du äter morot/Han äter morot. Eller hur? Ja, det tycker jag också. De äter morot



Nu har jag fixat till det!

Grammatik i skrivning!

Ursäkta mig för det här, men jag måste bara klaga på lite saker. Inte på någon speciell person eller så.

Jag stör mig på några saker när folk skriver: Grammatiken och skrivreglerna. Går man ifrån ämnet ska man byta stycke och för att göra det finns det två sätt: Hoppa över en rad och Byt rad + hoppa in lite.


Exempel 1 (Ej nödvändigt att läsa) (skit i de tre punkterna i början av meningarna! Det blev knäppt, så det gick inte ha inhopp):

"Maggan visar i viken ordning vi ska hoppa
hindren. Jag tycker att det verkar omöjligt att
komma ihåg banan. Mina handflator är klad-
diga av svett. Ju mer jag ser på hindren desto
högre blir de. Först är de bara en halvmeter,
en halv minut senare liknar de trevåningshus.
Det här kommer jag aldrig att klara av.
...Men ingen kan tvinga mig. Jag behöver inte
försöka. Maggan kommer att förstå om jag
väljer att bara se på när de andra hoppar. Det
är ingenting underligt med det, så lite som
Star och jag har hoppat i jämförelse med de
andra. Jag har precis bestämt med för att låta
bli, när Berit öppnar munnen."

Taget ur: Klara i Hallondalen, kapitel 8 sidan 92. Första och andra stycket

Exempel 2 (Ej nödvändigt att läsa):

"Maggan visar i viken ordning vi ska hoppa
hindren. Jag tycker att det verkar omöjligt att
komma ihåg banan. Mina handflator är klad-
diga av svett. Ju mer jag ser på hindren desto
högre blir de. Först är de bara en halvmeter,
en halv minut senare liknar de trevåningshus.
Det här kommer jag aldrig att klara av.

Men ingen kan tvinga mig. Jag behöver inte
försöka. Maggan kommer att förstå om jag
väljer att bara se på när de andra hoppar. Det
är ingenting underligt med det, så lite som
Star och jag har hoppat i jämförelse med de
andra. Jag har precis bestämt med för att låta
bli, när Berit öppnar munnen."

Samma text som den över.

Okej, jag erkänner, jag hittade ingen bok som var skriven som exempel 2. Man kan göra så också för i vissa böcker delar de upp på båda sätten, men mest som exempel 1.

Exempel 3 (Ej nödvändigt att läsa) (skit i de tre punkterna i början av meningarna! Det blev knäppt, så det gick inte ha inhopp):

"Det var tidig morgon och ett fint duggregn föll. Hästen
var redan sadlad och Walter Clare tog just farväl av sin
svägerska Katherine Lawrence utanför hennes storslagna
hus i York. Katherine hade skickat ut ett par av sina
tjänare för att leta reda efter Kazy och hennes lillasyster. En
hade ridit till London och en annan norrut, men ingen
av dem hade sänt bud om att de sett till barnen.
...Nu måste Walter bege sig hem till sina plikter i
katedralen, men de kändes inte särskilt viktiga.
Där hemma väntade bara Joan och Matthew, dystra och
förebrående, och Frances, som verkade mer skräck-
injagande dör varje gång han såg henne. Men en blek
förhoppning om att Kazy och Beth redan skulle ha
kommit hem styrde han kosan mot Cutherham.

Gårdfarihandlaren, som helst ville kallas Diccon, manade
på sin häst längs ett par gropiga hjulspår som ledde
mellan två byar.
- Ska det här föreställa en väg? muttrade han för sig
själv.
...En stund senare kastade han en blick över axeln på Kazy."

Taget ur: Som en skyddande ängel, kapitel 4 hela sidan 57.

I böckerna är styckeindelningen som exempel 1 om det bara handlar om en person hela boken. Om det däremot är flera personer det handlar om blir det en styckeindelning som exempel 3.



Nu kommer vi till när man ska använda dem och de.

Här är två exempel:

Exempel 1: "Har du hämtat hem barnen från dagis?" Motsvarighet i de/dem: "Har du hämtat hem dem från dagis?"
Exempel 2: "Såg du de där killarna på stan, igår? De var sjukt söta!" "Ja, jag såg dem på stan igår."

Jag kan nog inte riktigt förklara hur man använder de och dem. För då kanske jag gör fel, och ni vill inte ha fel skrivregler, eller hur?

Jag tror att det är såhär: När man har ett bestämt objektiv, som barnen i exempel 1, skriver man dem.
När man inte har ett bestämt objektiv använder man de, som frågan i exempel 2.

Jag är inte säker på det där, men jag när de ska vara och när dem ska vara.



Att använda stor bokstav är ett måste som man måste göra när man skriver.

Stor bokstav använder man:
  • När man börjar på ny mening.
  • När man skriver för- och efternamn.
  • När man skriver namn på länder.
  • När man skriver namn på företag och liknande.
Det var så mycket som jag kommer på för tillfället. Det är säkert vid fler tillfällen man använder stor bokstav.



Hoppas ni har lärt er något nytt nu, gott folk! Hoppas ni inte slutar läsa bara på grund av detta, jag vill bara att ni ska veta hur man gör. Kom ihåg: Glöm inte punkt i slutet av meningen. Byt inte rad utan anledning. Skriv så folk tycker det är trevligt att läsa.

Ursäkta mig, ännu en gång!

RSS 2.0